Vardag på reningsverket - möt Andreas som är drifttekniker på Öresundsverket i Helsingborg

Du och dryga 130 000 andra i Helsingborg lämnar varje dag spår efter er i avloppet. Andreas Fäldt ser till att vattnet blir rent igen. Han är drifttekniker på Öresundsverket, som tar emot 55 000 kubikmeter spillvatten varje dygn.

Öresundsverket är helsingborgarnas reningsverk. Det ligger i de södra delarna av Helsingborg, med färjeläget på ena sidan och Västhamnsverket med den enorma skorstenen på andra, och drivs sedan 2009 av NSVA.

Här har Andreas Fäldt sin arbetsplats. Det har han haft i 17 år - sedan han började som anläggare här efter att ha gått Vatten och Miljö på Tycho Brahe-skolan.

Driftövervakning dygnet runt

Numera är Andreas drifttekniker. Det innebär att han är en av tre på reningsverket som ser till att ditt och dina grannars vatten blir renat efter att ni använt det till en massa olika ändamål.

– Det är ett väldigt varierande jobb. Och mestadels väldigt roligt. Det är inte jättekul om vi råkar ut för ett haveri och det är busväder och minus 15. Då kanske man måste ut och fixa en kedja till ett skrapsystem som trillat ner, eller laga en givare som är kass. Men oftast är det som sagt roligt. Och brett. Du måste ha processkunnande och du måste kunna meka. Det som styr vår vardag är de olika larmsystemen som gör att vi kan hålla koll och säkerställa driften.

När spillvattnet kommer till Öresundsverket passerar det först ett galler där alla bitar större än tre millimeter fastnar.

Andreas visar in i byggnaden och förklarar:

– Det organiska material som fastnar i gallret pressas för att få det så torrt som möjligt. En gång i veckan går fem ton till NSR:s avfallsanläggning som restavfall. Där bränns det sedan och blir till fjärrvärme och el.

– I gallret fastnar allt från tamponger till doftblock. Större saker kommer vanligen inte till reningsverket, de fastnar i pumpstationerna på vägen hit. Men det har hänt att vi fått hit både mobiltelefoner, fjärrkontroller och bankkort. En gång kom det en hel planka, hur nu det gått till.

Tänker inte på doften

Låt oss vara ärliga: Det doftar inte jättegott på reningsverk. Men fläktarna som surrar i den lokal där gallret finns tar bort det mesta av doften.

– De är otroligt effektiva. Jag tänker inte på doften längre, alls. Möjligen om man har haft semester och kommer tillbaka. Då kan det ta emot lite de första timmarna.

Gallret är bara första steget i en lång och komplicerad process för att rena vattnet. Sand avskiljs, slam tas om hand i stora sedimenteringsbassänger. Ammonium, kväve och fosfor plockas bort med hjälp av mikroorganismer. Reningen är biologisk vilket gör Öresundsverket unikt.

– Vi slopade kemikalierna 2007. Lunds Tekniska Högskola gjorde ett pilotprojekt här. Vi kan ta till kemikalier för att stötta, om vi inte lyckas hålla oss under Länsstyrelsens gränsvärde för fosfor till exempel. Men oftast behövs det inte.

När processen är klar pumpas det renade vattnet 420 meter ut i Öresund och släpps ut på 20 meters djup.

– Jag har inte varit nere där själv, men vi har haft dykare där. Det sägs att det är mer fisk där eftersom det renade vattnet är något varmare än havsvattnet.

2 500 kubik i timmen

Normalt renas ungefär 2 500 kubikmeter spillvatten varje timme på Öresundsverket. Som mest kan 10 500 kubikmeter tas emot i timmen. Men det är bara 5 000 kubik som kan gå direkt in i reningsverket. När det kommer mycket vatten, till exempel vid kraftiga regn pumpas resten vidare till utjämningsbassänger. När det slutat regna pumpas det tillbaka i i anläggningen och renas som vanligt.

– Ibland talar man om så kallade 100-årsregn, riktiga skyfall då det kan komma 16 000-17 000 kubikmeter vatten hit på en timme. Då klarar inte utjämningsbassängerna av att ta emot allt vatten. Det innebär att vi måste brädda, alltså släppa ut delar av vattnet orenat i sundet. Det vill vi förstås helst undvika. Det positiva är att vid såna tillfälle är spillvattnet ganska rent och består mest av regnvatten.

Vaksamma hantverkarögon

Andreas och hans kolleger Tomas och Sergio övervakar systemet dagligen. Med hjälp av monitorer och automatiska larmsystem. Med hjälp av surfplattor som kan sköta en del av driften. När de har beredskap var femte vecka kan de starta om en kärvande del i processen hemifrån via sin iPad. Men där finns också ett stort behov av vaksamma hantverkarögon.

– Man lär sig. Om ytspänningen i bassängerna inte är jämn och fin kan det ha kommit in något främmande gift. Man känner på doften och ser på färgen. Ett tränat öga är ofta det snabbaste sättet att uppfatta om något gått galet.

– I början tittade jag alltid på väderleksrapporten för att se om vi kunde vänta oss ett skyfall. Det gör jag inte längre. Vi kan inte göra mer än att gå våra dagliga turer och se så att allt är så fit for fight som det bara kan vara.

Ibland behöver driftteknikerna ha koll på händelser ute i samhället. Det kan komma att påverka deras arbetsvardag.

– Det gäller att kunna sitt jobb och veta vad man ska göra. Vi vill inte ha in gifter på reningsverket. Det kan slå ut den biologiska reningsprocessen i flera veckor. Ibland måste man ta snabba beslut om att brädda eller skicka vatten vidare till utjämningsbassänger. Det kan till exempel vara en dieselläcka vid en olycka.

– Jag minns när det brann på en bilskrot. Släckvattnet kom till oss med gummipartiklar, plastrester och olja. Då måste vi snabbt leda om vattnet. Släckvatten luktar som en hel brand, för övrigt.

Fjärrvärme och biogas

Det händer viktiga och bra saker i processen på Öresundsverket. Också efter reningen. Innan det rena vattnet släpps ut i Öresund passerar det närliggande Västhamnsverket. Genom att sänka temperaturen på vattnet med fem grader utvinns fjärrvärme. Den här processen bidrar med upp till tio procent av Helsingborgs fjärrvärmebehov.

- Det kallas att man tar tillvara spillvärmen i vattnet. Nedkylningen gör även att vattnet håller ungefär samma temperatur som vattnet i Öresund. Därmed påverkas inte den känsliga marina miljön. 

Slam tas om hand och blir till växtnäring och biogas. 20 procent av biogasen som produceras i Helsingborg kommer från Öresundsverket.

- Det betyder att var femte buss kör på biogas från vårt avloppsslam. Det är bra när resterna från vårt samhälle kan återanvändas på ett hållbart sätt, avslutar Andreas.