NSVA arbetar med planerat underhåll för trygg VA-försörjning

Underhållsbehovet för vattenverk, reningsverk, ledningsnät och andra befintliga anläggningar inom de sex kommuner som ingår i Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp, NSVA, är närmare tre miljarder kronor på 20 års sikt. Detta enligt NSVAs beräkningar i den reinvesteringsplan som gjorts. I budgeten för 2014 är totalt 140 miljoner kronor avsatta för reinvesteringar, varav hälften avser Helsingborg.

Av dessa avser 45 miljoner reinvesteringar i VA-ledningsnätet i Helsingborg. Reinvesteringarna kommer huvudsakligen att omfatta viktiga huvudledningar och ledningar med återkommande driftstörningar.

– Reinvesteringsplan för ledningsnätet bygger på två delar. En långsiktig plan som visar vilken nivå man bör ligga på för att ha ett hållbart ledningsnät om några årtionden och en plan som redovisar vilka ledningar som vi eventuellt kommer att se över inom de närmaste åren, säger Åsa Peetz, chef avdelning Ledningsnät & Projekt på NSVA.

Den långsiktiga reinvesteringsplanen bygger dels på underlag från branschorganisationen Svenskt Vatten, dels egna erfarenheter. Genom teoretiska beräkningar räknar man ut ledningsnätets förväntade livslängd och kan därmed få fram vilken förnyelsetakt som är hållbar. Det är ett omfattande arbete. Bara i Helsingborg finns det 90 mil dricksvattenledningar, av dessa är ungefär en procent äldre än 100 år och cirka 30 procent från 1950- och 1960-talen, en period som man beräknar har större underhållsbehov.

– De teoretiska beräkningarna bygger på ledningarnas material, ålder och längd. En gammal ledning behöver inte alltid vara i sämre skick än en nyare ledning. Ett exempel är att en gjutjärnsledning från 1910-talet, på grund av mer hållbart gods och noggrannare läggningsmetoder, beräknas ha dubbelt så lång livslängd som en gjutjärnsledning från 1950-talet, fortsätter Åsa Peetz.

Reinvesteringsplanen för de närmaste åren visar vilka anläggningar som behöver ses över inom snar framtid. Här tittar man bland annat på sannolikhet för driftstörningar samt konsekvens vid driftstörning. Sannolikheten är oftast stor att en ledning som haft många driftstörningar drabbas av fler inom snar framtid. Konsekvensen av en driftstörning mäts genom att man tittar på antalet drabbade personer, stora materiella skador, viktiga kunder såsom vårdinrättningar och så vidare.

– Detta innebär att en stor huvudledning med någon enstaka driftstörning kan vara viktigare att se över än en liten ledning med återkommande driftstörningar, berättar Åsa Peetz.

En annan viktig aspekt är samordning med andra aktörer. För att minska störningen för omgivningen försöker NSVA att lägga om VA-ledningar i samband med att annat arbete ska göras som exempelvis asfaltering av gator eller omläggning av fjärrvärmeledningar.

Totalt inom hela NSVA finns det närmare 500 mil dricksvatten-, dagvatten- och spillvattenledningar av varierande ålder och material.

- - -

NSVA är ett interkommunalt VA-bolag som sedan 2009 ansvarar för den kommunala vatten- och avloppsverksamheten i kommunerna Bjuv, Båstad, Helsingborg, Landskrona, Svalöv och Åstorp. NSVA är gemensamt ägt av dessa sex kommuner.

Vatten- och avloppsverksamheten i Sverige finansieras helt av anslutna kunder genom VA-taxan och ska bedrivas till självkostnadspris samt ha ett nollresultat. Det innebär att VA-verksamhet inte finansieras av skattemedel. Det är kommunfullmäktige i varje kommun som beslutar om investeringsramar och VA-taxan och som därmed sätter ramarna för VA-verksamheten.

I Sverige har flera kommuner på senare år valt att samverka inom VA-verksamheten. NSVA är ett exempel på detta, andra är t ex VA SYD och MittSverige Vatten. Huvudanledningen till att samverka inom VA-området är större möjligheter att genomföra en effektiv kommunövergripande planering, inom till exempel distributionsnät och vattenförsörjning. Syftet är att få ett mer kostnadseffektivt och välfungerande vatten- och avloppssystem i regionen.