Helsingborg har ett väl fungerande VA-system

I media har man kunnat läsa om badvarningar på Fria bad och Vikingstrand i Helsingborg till följd av förhöjda bakteriehalter i badvattnet. En möjlig källa till bakteriehalterna kan vara bräddning av spillvatten. En annan kan vara dagvatten. Det finns också mycket annat, både på land och till sjöss, som kan påverka badkvaliteten negativt.

– VA-systemen i Helsingborg är väl fungerande och fungerar på motsvarande sätt som i andra kommuner i Sverige. Fram till 1960-talet var det vanligt att regnvatten och avloppsvatten avleddes i samma ledning, så kallade kombinerade ledningar. Bräddning är en normal systemfunktion i samband med häftiga regn, för att inte vattnet ska gå baklänges om ledningarna blir överfulla och därmed riskera att översvämma källare och gator. Att bygga reningsverk som klarar att hantera extrema regn är varken ekonomiskt försvarbart eller tekniskt möjligt. Däremot gör vi vad vi kan för att förbättra och reinvestera i ledningsnätet, säger Åsa Peetz, avdelningschef Ledningsnät & Projekt, NSVA.

För att minska belastningen på ledningsnät och reningsverk läggs idag separata ledningar för dagvatten (regnvatten) och spillvatten. I nya område byggs vanligen öppen dagvattenhantering där regnvattnet leds bort till diken och dammar. De kombinerade ledningarna i äldre områden byggs successivt om. Årligen investeras omkring 20 miljoner kronor för att separera kombinerade ledningssystem i Helsingborg.

Reningsverket i Helsingborg (Öresundsverket, byggt 1974) tar emot och renar i genomsnitt 55 000 kubikmeter spillvatten per dygn. Vid ett kraftigt regn kan det komma uppemot 20 000 kubikmeter vatten på en timme.

– För att inte hela reningsverket ska slås ut vid sådana tillfällen leds delar av vattnet förbi anläggningen och ut i Öresund via en 120 meter lång ledning, så kallad bräddning. Eftersom bräddning normalt sker vid kraftiga regn är detta vatten mycket utspätt och består till största delen av regnvatten. I och med att det bräddade vattnet släpps så pass långt ut och på mer än tio meters djup sker en snabb spädning och spridning vidare ut i sundet, säger Pär Gustafsson, avdelningschef Avloppsrening, NSVA.

- Värt att påpeka är att även "normalt" spillvatten mest består av vatten. Av de 160 liter som vi använder per person och dygn i Sverige beräknas cirka 30 liter gå åt till toalettspolning. Resterande 130 liter är vatten från bad, tvätt, disk och så vidare, fortsätter Pär Gustafsson.

Totalt bräddades knappt 170 000 kubikmeter vatten under 2014 i Helsingborg, vilket utgör 0,7 procent av den totala mängden spillvatten. Av detta bräddades cirka 123 000 kubikmeter från Öresundsverket. Bräddningen skedde vid 23 tillfällen och pågick sammanlagt 42 timmar.

Resterande bräddades från avloppspumpstationer runt om på ledningsnätet, merparten från ett nödbräddavlopp norr om Norra Hamnen vars ledning går 450 meter ut i sundet. Detta vatten delrenas genom ett galler innan det släpps ut, i gallret fastnar föroreningar större än fem millimeter. Alla bräddningar redovisas till Länsstyrelsen.

Vid Fria Bad finns ett stort dagvattenutlopp. Ledningen går 260 meter ut i havet och byggdes om 2011 för att dagvattnet ska ledas längre bort från badplatserna. Vid normala havsströmmar förflyttar vattnet sig cirka en kilometer på en halvtimme.

- Dagvatten är normalt ett relativt rent vatten, men vid kraftiga regn spolas smuts, oljerester, hundbajs, fågelbajs, cigarettfimpar med mera från hustak och gator med ner i dagvattenbrunnarna, varför det kan innebära föroreningar även i dagvatten, förklarar Åsa Peetz.

Inom NSVA finns det totalt närmare 500 mil ledningsnät av varierande ålder och kvalitet. I Helsingborg finns det drygt 90 pumpstationer på det cirka 70 mil långa ledningsnätet för spillvatten, varav 12,5 mil är kombinerade ledningar. Utöver detta finns det nästan 60 mil dagvattenledningar.

- Om alla ledningar var separerade i en dag- och en spillvattenledning skulle problemen med bräddning i samband med kraftiga regn vara mindre. Vi arbetar idag systematiskt med att bygga bort kombinerade ledningar där det ger störst effekt och minst störning för samhället. Att bygga om alla kombinerade ledningar i Helsingborg skulle grovt beräknat kosta runt 2,5 miljarder kronor och ta lång tid eftersom vi inte kan gräva i alla gator samtidigt, avslutar Åsa Peetz.

Vatten- och avloppsverksamheten i Sverige finansieras helt av anslutna kunder genom VA-taxan och ska bedrivas till självkostnadspris samt ha ett nollresultat. Det innebär att VA-verksamhet inte finansieras av skattemedel. Det är kommunfullmäktige i varje kommun som beslutar om investeringsramar och taxor och som därmed sätter ramarna för VA-verksamheten.